Upp igen..

Ja nu har faktiskt sjukgymnasten sagt att jag kan få ta mig upp på hästryggen igen!!

Jag har ju nu inte ridit sedan i slutet av september, och från i mitten av Oktober har Calle vilat.

Sjukgymnasen sa; skritt (eller vad det kallas) i 10 minuter om dagen.

Hmm ja om jag nu ska börja med Calle så kommer det att bli blandade småhopp den första tiden så jag tror att jag får vänta ett tag till.
Får börja skritta på någon annan häst ett tag först och se att allt e OK.
Jag har inte vågat låta någon rida Calle under tiden jag har varit sjuk.
Jag har ett LITET kontrollbehov men det har goda grunder.
Jag är inte påväg någon speciell stans resultatmässigt med honom så då beslutade jag mig för att han får stå.

Har man en gång sett den värsta utgången en ridolycka kan ge på en vanlig uteritt så blir det spår och sår.

Det handlar ej om att ingen skulle klara rida på honom för det finns många som är långt mer lämpade än jag.
Men men bilden av en vän sitter kvar på näthinnan
och oron att det ska hända med någon som rider

Min häst utsätter jag mig inte för.

 Såå nu får det börjas med att komma igång igen, tror dock att jag väntar till isen är borta.

Just nu känns det som att det ändå finns chans att jag kan hoppa på vår lilla bana  till sommaren igen.

Att se världen ur det perspektivet som på första bilden är en fantastisk upplevelse som jag längtar efter att komma tillbaka till!!

Ha det gott